Skydd från stormen…

Jag behöver det, ett skydd från vindar som blåser snålt och illvilligt. Och jag får det dagligen från sådant som jag tar för givet men jag får det även från ett litet rum på nedre våningen i en plats gjord för Gud. Jag kan inte förklara hur det går till men varje gång som jag besöker den här salen så fylls mina sprickor med tätningsmassa och mina tomma rum är inte längre tomma när jag går därifrån.

Det händer inget särskilt i det här rummet, inga böner eller ramsor mumlas och inga ritualer med mystiska förtecken utföres. Det tänds ingen rökelse och vi som sitter där har inga kåpor eller masker på oss och samtalen som förs ligger på en trevlig och ödmjuk nivå och alla lyssnar på vad den som talar har att säga och det är verkligen ett skydd från stormar som viner att befinna sig i det här rummet. Där finns smärta och lycka och förtvivlan och lättnad sammanvävt till en filt av förtröstan som alla där tar del av och värmer sig under. Där finns något som är bra och som jag tror att alla män och kvinnor skulle trivas med att få uppleva. Ingen annanstans har jag mött så mycket vänlighet och avsaknad av förutfattade meningar och förståelse för varje människas benägenhet som i det sparsamt möblerade rummet på nedre våningen i huset som är gjort för de som tror på Gud.

Jag gillar ju ärlighet. Nästan in absurdum om jag ska vara ärlig… Hellre en plågsam ärlighet som ett glödgat spjut i magen, än en fetvaddsinlindad halvsanning i ansiktet. Du vet ju alltid ändå om någon ljuger för dig, eller om de ljuger för sig själva. Det känns i luften, som en vibration, som en störning i kraften, för att tala starwarsspråk. Lögner är den största orsaken till sorg och krig och elände. Några vita lögner finns inte. Alla typer av förljugenhet är av ondo.

I det här rummet finns inga lögner. Alla är fullständigt ärliga till slut. Under en övergångsperiod så kanske du far med osanning men du märker snart hur löjlig du ser ut när du sitter där och trasslar in dig i ett nystan av falsifikationer. Och när du lyfter ditt ansikte från marken och möter överseende leenden, för vi har alla varit där, där du är just nu, så gör du kanske ett sista försök att ta dig loss. Tills du ger upp, resignerar, och börjar tala sanning.

Du borde ta dig dit. Det är inte långt och kaffe finns det också och ibland en bulle eller två. Men framförallt så finns sanningen där och en ibland plågsamt naken verklighet och om du är redo för en dos av den verkliga världen och är trött på att lura dig själv. Så ta en tripp till det sparsamt möblerade rummet en trappa ner i huset som är byggt för de som tror på Gud.

Godmiddag.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s