Det var ju så han sa, den gode Snoop Dogg, men jag undrar om han visste hur rätt han hade. Det är nämligen det allting handlar om. Att släppa saker i tid, som om de vore heta.

Ni vet hur det va? När när vågen rullar, när du surfar på den, glider fram på salta trumvirvlar i rätt tonart och allt sitter som det ska. När världen är din och publiken lyder minsta vink och det känns som om ingenting kan gå fel.
Åh, jag älskar den känslan. När hela jag är ett enda stort leende och alla runt omkring mig vill mig väl, älskar mig, söker mitt sällskap, dricker mig som vore jag ett livselexir. När jag känner att jag är bra för andra människor.
”Drop it like it´s hot. Drop it like it´s hot.”
Det är mitt mantra nu för tiden. När jag får saker i skallen som gör mig upprörd. När jag irriterar mig på saker som folk säger eller gör. När jag minns obehagliga situationer som jag eller någon i min närhet gjort så sjunger jag:
”Drop it like it´s hot. Drop it like it´s hot.” Sedan gör jag det bara och efter det så flyger jag och Snoop Dogg tillsammans i de vänskapliga skyarna.
”We´re flying the friendly skies.” Som han sa i en teveshow för ett par år sedan.
Jo, jag fattar vad han menade, men det är inte de vänliga himlarna jag flyger bland.

Jag är inuti vågen nu. Jag surfar inte längre. Jag är surfen.
Smaka på det ordet. Surfen! Ett underbart ord är vad det är. Surfen! Se den framför dig. Se Surfen som är du. Du är surfen!
Tänk dig att du ligger på den här stranden, ja du vet hur stranden ser ut, du har sett den på film. Du ligger på en bastmatta och röker och du har långt hår, bandana och sandaler och dina shorts är rätt. Så djävla rätt! Du är shortsen också förresten.
Vågorna svallar och fräser och smeker strandkanten och du kisar mot solen och du är som den där flummiga pingvinen i filmen surfs up, tror jag att den heter och du har gjort dina brädor själv. Gud! Så frän du är och har du inte en dödskalle i en guldkedja runt halsen också, jo jag tror det minsann.
Så känner jag mig ibland. På toppen av världen och jag kämpar med näbbar och klor för att kunna stanna där så länge som det bara går.
”Drop it like it´s hot. Drop it like it´´s hot.”
För här kommer heta stenar och gammalt groll seglande på min surf och det gäller att inte hålla i dem för länge för då bränner de fast och förstör. Så jag släpper dem till marken och återtar min plats på bastmattan.
Där ligger jag sedan i den varma brisen och min kropp är brunbränd och min kvinna är vacker när hon på sin surf närmar sig mig. Hennes uppenbarelse är skapad av Gud och den är ämnad för mig inser jag och:
”Drop it like it´s hot.”
För idag vill jag inte tänka på det som gör mig ledsen och arg och tyvärr så är det så med mig att när jag mår som bäst så kommer Satan på besök. Och han är het så det räcker.
Äh, jag minns hur det var förr när jag med spaden i hand stod och grävde min egen grav. Jag ville verkligen inte dö men jag frossade i självömkan och ilska och jag grävde och grävde, djupare och djupare för jag hade ännu inte lärt mig att förstå visheten i profeten Snoop Doggs förkunnan.
Visserligen så finner jag mig själv med skyffeln i hand idag också men då sjunger jag min lilla trudelutt. Tar på mig J,s mammas midjekorta rävpäls och en hatt med fjäderboa i, glider runt i mina vita sneakers och jag skiter högaktningsfullt i vad folk tycker och tänker om mig.
”Drop it like it´s hot. Drop it like it´s hot.”
Hej och hå! Livet är gott men tyvärr fullt av heta saker som du inte förmår släppa i första taget. Emellertid, allt du behöver göra då är att slå upp kapitel fem i den stora boken om livsfullkomlighet skriven av Mr. Dogg. För där står nedtecknat allt du behöver kunna för att lära dig surfa på din egen surf. Fräsa fram på din egentillverkade bräda som du slipat med fibrerna, inte mot utan med fibrerna.
Surfs up! Folket.
”Drop it like it´s hot!”