Radioprogram…

hämta (19)

Jag förstår mig inte på radioprogrammen av idag. Måste allting vara så förbannat roligt hela tiden. Vuxna människor som ägnar flera timmar åt att vara så absurda som det bara är möjligt. Konstruerade ämnesval och ett oupphörligt flamsande och flabbande och ett negligerande av allvarliga ting och verkligheten? Varför finns den när vi kan ägna åt oss att bete oss som om vi vore pubertala ungdomar – fast vi är över trettiofem och närmar oss fyrtio – och bortse från de mörka hot som tornar upp sig och istället skämta om sex och bajs och vad sa du? Är du ledsen? Glöm det grabben eller tjejen för här har vi bara roligt och lyssna på det här inslaget istället för att sitta där och tycka synd om dig själv eller världen.
Morgonpasset! Rix-morronzoo! Morgonrock! Listan kan göras oändlig och jag kan inte för mitt liv begripa vad det är som håller på att hända med radioetiken. Och alla dessa DJ,s som sitter och presenterar dansmusik i NRJ, The voice, och RixFM, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det kryper i hela kroppen på mig och hur frän måste du vara egentligen? Vilka kriterier måste du du uppfylla för att sitta där och häva ur dig floskler och trams med tillgjord dialekt för att få jobbet? Finns det en skola? Går de någon kurs? Och vad heter de egentligen? Vilka är deras riktiga namn som gömmer sig bakom ”Dojan”, ”Marran” och ”Direktören”, eller vad fan nu de kallar sig? Och hur står de ut med sig själva? Vilken självbild har de och lyssnar deras barn på dem och hur är de som föräldrar när de kommer hem efter en dag med skitfräna formuleringar som inte innehåller ett endaste rullande, riktigt, r utan istället dessa stockholms-r som de slänger sig med hela tiden? Är de likadana vid frukostbordet, middagsbordet och slår de upp kaffet med ett ironiskt leende och en slagfärdig kommentar och brer den rostade brödskivan med ett hånflin och ett avmätt skrockande? Jag vet inte, och jag borde väl inte bry mig men det är svårt att låta bli.
I bilen – där lyssnandet oftast sker – så kommer jag inte undan om barnen är med för de tycker tyvärr att det är bra och roligt. Men om jag är själv så lyssnar jag helst på P1 eller P2 och jag antar att det har med åldern att göra men det är det enda jag klarar av nuförtiden. P4 går inte heller, för där är allt för det mesta så djävla mysigt och gulligt och innerligt att jag håller på att kräkas. Speciellt dessa program där folk får ringa in och det skall kallpratas och diskuteras – men inte för djupt – och sedan svaras på frågor och önskas musik eller gud förbjude, sjungas! Emellertid så var det väl några år sedan det programmet gick, ”ring och sjung”, men jag kan fortfarande få frossbrytningar när jag tänker på det.
Sedan är det dags för: ”Här kommer nu Bert Kempferts orkester med en lustig liten melodi, och är det så att ni kan det tredje ordet i titeln så ska ni skriva in det på vågrätt sjuhundrafyrtiovå.” Ja, ni vet vad jag menar eller hur? Fast nu är jag lite orättvis, melodikrysset kan faktiskt ha sina fördelar och jag har ju nått den fas i livet då jag borde tycka att det är trevligt onekligen. Jag erkänner, det har hänt att jag och min fru försökt lösa det där krysset på semestern.

För övrigt så anser jag att Prince,s nya album är riktigt bra för jag ”ääälskar ny musik, och äälskar Stockholm”, Och kom igen nu alla superhäftiga män och kvinnor framför radiomikrofonerna så tar vi en svängom i studion. Nooot!

Godnatt och sov så gott

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s