Nja inte på att leva riktigt, bara på att ha det liv som jag har där arbete tar upp åttio procent av den vakna tiden. Det är inte att leva som jag ser det, och ändå har jag gjort så i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv. Visserligen så har det inte alltid känts som det gör idag. Det fanns en tid då jag tyckte att jag gjorde nytta och att det som jag pysslade med var meningsfullt men idag så inser jag att gått i kommersialismens ledband och att jag borde varit klokare och gjort andra val de de jag gjorde. Jag är lurad helt enkelt, precis som alla andra är i min situation och det känns surt att inse det nu när livet snart är slut.

Jag skulle fan hellre ha velat vara en apa och kastat mig bland trädkronorna med himlen som mitt tak. Så känns det idag. Men i morgon så är situationen kanske annorlunda? Hoppas det.

God morgon…