I min faders hus.

När du står under stjärnorna, och det är mörkt, när hösten är här, och du till sist förstår varför vår galax heter vintergatan. När solen ensam har gått ner bakom träden och litenheten är påtaglig och allt är synkroniserat och du kan höra tickandet i universum från tiden som aldrig tar slut. Det är då du knackar på dörren till din faders hus och undrar om någon är hemma.

I vinden som letar sig fram genom trädtopparna, där är jag som barn och tonåring, i suset hör jag allt som jag sagt och ser det som jag ville göra, och den man som jag till slut växte upp till och som har en del kvar att lära sig står med blicken mot himlen och undrar, tvivlar, vill göra om men orkar inte.

Det finns ett vemod i att leva, en sorg, en eftertänksamhet och även om du har ett liv som är gott och du är tillfreds med så finns en sorgkant intill guldkanterna, moll i durskalorna och en dissonans i de för det otränade örat, till synes perfekta melodierna. Denna disharmoni kommer med åren, när du börjar se tillbaka, och den tid du har kvar är kortare än den du levat. Du tänker kanske, har jag använt min tid väl? Har jag gjort det som förväntades av mig? Har jag uppfyllt kraven? Men vad eller vem är det som sätter normerna frågar du dig. Och varför ska jag låta min uppfattning om hur jag levt mitt liv, styras av andras värderingar? Varför ska det vara så svårt att släppa taget om konvenansen? Mina värderingar borde ju vara allena rådande.

Men det är inte så, du går som en strykrädd hund i det sociala regelverkets ledband genom dina dagar på jorden. Och när du försöker ta dig loss, drabbas du inte bara av samhällets onda öga utan du slås även till marken av det dåliga samvete som är inhamrat i din hjärna som en stålspik, och som har funnits där sedan du var liten, inspikad av den osynliga hand som är tillvaron, det liv du tvingas att leva, handen som gungar vaggan så att säga, levnadsvaggan.

Även de som hävdar att de vandrar frihetsleden, som med beskäftiga kommentarer i skrift och tal föraktfullt uttalar sig om de vanliga, de som inrättat sig i leden, och med en fnysning avfärdar ett inrutat liv som om vore det något illaluktande, och med ett överlägset leende lägger ut texten om att de aldrig skulle kunna leva ett sådant liv. Även dessa till synes, enligt hur de uppfattar sig själva, sorglösa och schosfria människor, de finns överallt, är slavar under ett ok av outtalade krav. Och när de säger att de är fria, står över så att säga, är de ändå medvetna om att kraven finns, och att de låter sig påverkas av dem, för vad är det annars, som de hävdar att de gjort sig fria ifrån?

Den verkliga friheten, (finns den ens?) Är den där du utifrån ett opåverkat sinnelag tar dig an livet. Där varje steg är något nytt, varje tanke en revolution, varje synaps en explosion, en big bang i din hjärna, från vilka ett nytt universum skapas varje gång. Ett liv där du inte behöver göra dig fri från något, där varje dag är ett oskrivet blad, och där dagen innan raderats innan du låtit dig påverkas av den. Låter det snurrigt? Det är det också.

Men kom ihåg en sak alla ni som tror att ni är fria, det är ni inte. Friheten ligger inte i att avstå från något, oavsett om det är droger, alkohol, eller ett förhatligt, vanligt liv. Frihet är att ta sig an varje dag utifrån sina egna, opåverkade, tankar, inte att tänka att du är fri ifrån något och basera ditt liv på ett avståndstagande.

Jag inser ju förstås att det är omöjligt. Jag är inte galen, än, och den frihet som jag ibland längtar efter, den som jag kan känna doften av en kväll under stjärnorna, som får mina nerver att darra behagligt. Den friheten kommer först när jag vid slutet av vägen, står vid min faders hus och knackar på och undrar om någon är hemma.

God morgon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s