Hög moral, som ett järnspett indrivet från nacken och ner genom ryggen gav honom en säregen syn på tillvaron. Den drev honom, jagade honom och höll honom på fötter och gjorde hans synder till oöverstigliga hinder. För det var så, att han syndade, regelbundet. Och den unge mannen led och våndades över de laster han hade men kunde inte låta bli att låta sig inledas in i frestelse. Men trots att han var en notorisk syndare så dömde och förbannade han utan tvekan lättsinnigt leverne hos andra. Även om han insåg när han gjorde så att han kastade sten i glashus. Men å andra sidan så tyckte han nog att han trots allt var lite förmer på grund av att han åtminstone insåg att de missgärningar han gjorde inte var moraliskt försvarbara. Och det var denna insikt som så småningom skulle komma att rädda honom från helvetets eldar.

Det var i början på tjugohundratalet och Jerker satt på en filt vid Smedsuddsbadet en varm sommardag i juni och tittade på flickor med bara bröst som låg utplacerade på badlakan, eller hoppade omkring i strandkanten, eller bara satt på bryggan och poserade. Och han funderade över varför detta exponerande av tuttar var nödvändigt. Han hade frågat väninnor om saken och fått till svar att det berodde på att de ville undvika att få vita streck av bikiniöverdelen vilket naturligtvis till stor del var skitsnack.

Det handlade om sex ansåg Jerker. Att locka och pocka och sedan samtidigt om någon stackars man skulle få för sig att ta inviterna på allvar göra klart för honom att han var en manschauvinist som snarast möjligt skulle snöpas och hängas ut för spott och spe av andra så kallade frigjorda kvinnor. De här åsikterna som Jerker hade höll han för sig själv förstås, väl medveten om att han skulle stöta på patrull om han yppade vad han tänkte men morrade inombords över att många kvinnor var så lättmanipulerade och inte insåg att exponerandet av kvinnors hud var som Jerker såg det, ett påfund initierat av män. Som om att gå omkring utan bikiniöverdel skulle vara ett led i kvinnans frigörelse. Hur då? Frågade han sig. Var låg rimligheten i att visandet av någonting som så uppenbart hade en sexuell påverkan på män skulle ha något med jämlikhet mellan könen att göra? Och han frågade sig varför kvinnor, framförallt det unga gardet, knappt hade några kläder på sig sommartid? En tur på stadens gator var en orgie i näst intill nakna kvinnokroppar på parad och Jerker tänkte på sig själv i rollen som förälder, att han aldrig skulle släppt ut sin dotter halvnaken på det sättet. Och han undrade om de femton sextonåriga flickor som klädde sig så verkligen var medvetna om vilka signaler de sände ut. Jerker trodde inte det. Och varför var det till största del bara kvinnor som var nakna i filmer? Och skönhetstävlingar, var det något som kvinnor skapat? Knappast.

”Hallå Jerker! Vad snackar du om?” Hördes en röst i hans huvud. ”Vem sa det?” Sade Jerker. ”Du vet vem Jerker, sluta låtsas.” Den unge mannen sade ingenting utan ruskade på huvudet. ”Vi lever i ett fritt land min vän”, fortsatte rösten obevekligt. ”Vill du att kvinnor ska börja bära slöja kanske, eller till och med burka?” Jerker tänkte efter. ”Men ok, då tar jag av mig badbyxorna då och exponerar kuken, vi lever ju i ett fritt land som sagt”, sade han irriterat. ”Ibland käre vän, så beter du dig obeskrivligt barnsligt”, suckade rösten trött. ”Jaha, tyck det då. Det skiter jag i!” Sade Jerker och gick och badade.

Det mesta tycktes handla om utseende och sexuella anspelningar nu för tiden tyckte Jerker. Och det fanns undersökningar som visade att vackra flickor lyckades bättre än fula. Naturligtvis beroende på att män i maktposition föredrog skönhet framför fulhet och hellre stöttade och hjälpte fram fagra damer än lika begåvade mindre sköna dito trodde den moraliske unge mannen. Det började redan i skolan med manliga lärare som hellre assisterade blåögda, blonda, yppiga Elin än den lika begåvade men betydligt alldagligare Astrid. Jerker hade sett detta med egna ögon.

Och de kvinnor som ställde upp i reklam och realityteve halvnakna för fame and fortune, på mäns initiativ förstås, förstod de att de grusade kvinnokampen? Och att de på grund av detta gjorde att jämställdhetens kvarnar malde alltför långsamt frågade sig Jerker.

Den allmänna uppfattningen var ju också den att promiskuösa kvinnor var horor men att män som knullade alla och envar framstod som kvinnokarlar. Så sjukt förstås men Jerker erkände motvilligt för sig själv att även han fallit för den snedvridna, gängse synen på det täcka könet. Men även, så var han inte sen att kritisera till exempel sin vän John som var en gårdfariknullare av rang och hade en lång rad engångsligg på sitt samvete och Jerker ifrågasatte alltid meningen med det hela när det kom på tal. ”Du är bara avundsjuk din jävel”, skrattade John alltid vid de tillfällena. Och han hade kanske rätt i viss mån. Men Jerker var dock emot att ligga med någon utan att ha en känsla av att det skulle bli något mer än bara ett ligg och det var med den intentionen han gick till sängs med någon. Åtminstone så inbillade han sig det.

”Du har ganska höga tankar om dig själv oh du helige riddare av den obefläckade orden. Kanske att du skulle kasta av dig manteln och hjälmen och kliva ner på jorden en stund?” Sade rösten. ”Så du tycker att jag har fel då?” Frågade Jerker och såg ut över det glittrande vattnet på Riddarfjärden. ”Innerst inne så vet du att du har det, så varför försöker du lura dig själv?” ”Fuck you!” Sade han och försökte stänga av den irriterande rösten i sitt huvud. Det lyckades inte.

För Jerker ville att sex skulle vara någon slags kärlekshandling, något som bekräftade att det fanns speciella känslor mellan två personer, inte en handling för att få bevis på att du var värd något, eller att knulla bara för att du var kåt, eller för att det var roligt, eller för att ställa upp för att det förväntades av dig. Han förstod inte den typen av relation, varken hos män eller kvinnor.

”Du lever i fel århundrade Jerker”, hade John sagt när de diskuterade saken. ”Vad är det för fel att ha kul, att knulla är kul Jerker, och om båda har den inställningen så varför inte?” Jerker skakade nekande på huvudet. ”Och att du går omkring och väntar på någon slags moder Theresa som har sparat sig för dig är ju absurt. Vad fan håller du på med egentligen?” John flinade brett. ”Jerker, ska du försöka att vara ärlig nu”, fortsatte han. ”Hur många gånger som du har satt på någon har det resulterat i något slags förhållande?” Jerker svarade inte. ”Nä just det, inte en enda gång, så vad fan snackar du om?” Jerker drog efter andan och sade sedan, ”men min vilja var i alla fall god.” John såg skeptisk ut. ”Du kan ju inbilla dig det Jerker, men innerst inne så vet du att du inte är ett dugg bättre än någon annan. Kliv ner från dina höga moralhästar och inse att du pratar i nattmössan.”

Jerker ryckte på axlarna och gjorde en min. ”Jag tänker inte som du din bock”, flinade han. John reste sig upp och såg förbannad ut plötsligt. ”Och hur fan vet du vad jag tänker?” Jerker tittade förvånat på honom. ”Ja, vadå?” sade John. ”Jag kanske också har förhoppningar om jag lägrar en dam, men när morgonen kommer, om jag stannat över natten, och du ligger där bakfull och ångestladdad så känns det lättare att bara dra och oftast så känns det skönt när jag väl kommit därifrån.” Jerker log och höjde på ögonbrynen. ”Vill du ha en öl förresten?” Sade John sedan. Jerker nickade och sade, ”fuck no drugs before noon.” John gav honom flinande tummen upp och gick till köket och hämtade två Pripps extra strong. ”Nu dricker vi de här och sedan delar vi på en joint och tar en promenad.

De två vännerna satt sedan på en parkbänk under en lummig kastanj. De hade varit på systemet och köpt ytterligare öl på Jerkers anmodan. Det var så för honom, gräs eller braj gjorde honom förvirrad och nojig och han behövde landa med alkohol. John tyckte att det var korkat för att det tog bort nöjet sade han. ”Du är en jävla hobbyknarkare Jerker”, garvade han. ”Du kommer att bli alkoholist.” Det är jag kanske redan tänkte Jerker med en rysning.

”Inte riktigt än min vilsne sanningssökare, men det är bara en tidsfråga.” Viskade rösten i hans öra.

”Varför är det så egentligen?” Sade han sedan. ”Vadå, vad menar du?” Sade John. ”Ja, det att vi män tycker att det är värre när tjejer ligger med vem som helst men att det är mer ok när grabbar gör det?” John öppnade en öl för att det fanns som han sa, inte för att han behövde det egentligen, för att han var törstig hette det. ”Inte fan vet jag”, sade John. ”Men du skäller ju på mig hela tiden så uppenbart är att det inte acceptabelt för grabbar heller, enligt dig alltså.”  John drack djupt ur sin öl. ”Men vad tänker tjejer då? Sade Jerker. ”Tycker de att det är acceptabelt om en grabb ligger med många eller tänker de inte i de banorna? Och hur ser en tjej på engångsligg?” De såg på varandra under tystnad en stund. ”Har inte en aning men jag tror att hon kanske är rädd,  innerst inne, för att hon är fel ute i våra ögon. Men vem vet, det är kanske så att hon anser att hon sätter på oss istället för tvärtom”, sade John sedan. ”Jerker nickade. ”Men du och jag vi dömer henne, eller hur? Och varför gör vi det? Det är ju helt sjukt egentligen.” John reste sig upp och slog ut med armarna i en uppgiven gest. Suckade sedan och sade. ”Måste vi prata om det här hela tiden? Varför har du fastnat i den här soppan?” Jerker ryckte på axlarna. För att jag är en idiot antar jag”, sade han och skrattade.

”Du tog orden ur min mun”, skrattade rösten hånfullt.

Och han satt verkligen fast den gode Jerker. Fast i ett moraltänk där kvinnor skulle hålla på sig, spara sig för den rätte och framförallt inte ligga med vem som helst. Han avskydde sexualiseringen av kvinnor samtidigt som han fann den tilltalande. Ett dilemma för en man med höga moraliska anspråk förstås. Jerker älskade kvinnokroppen och såg den som ett mästerverk skapad av en inspirerad högre makt och ansåg att den som sagt inte skulle inte missbrukas av någon. En kvinnas kropp var avsedd för högre ändamål och skulle heller inte skändas av någon som inte hade förstånd nog för att inse att den inte var ett bruksföremål. Att människor hade sexuellt umgänge utan urskiljning såg han som en skymf av den idé om kärlek som han bar på som ett ok. Och det gällde både män och kvinnor ansåg han.

Att många män var känslomässigt handikappade det var Jerker övertygad om. De var mer eller mindre oförmögna till djupare engagemang och kunde därför ha en relation med en kvinna som var baserad enbart på sex. En kvinna däremot, ville Jerker tro, hade om hon gick och lade sig med någon, andra mer subtila avsikter. Men det skar i honom som vassa knivar när han tänkte på att det kanske inte var så. Kvinnor fick helt enkelt inte vara såsom män var i Jerkers värld. Det fick inte bara handla om köttslig tillfredsställelse för flickor, det var en omöjlig tanke för honom. Något annat måste ligga bakom tänkte han, vad som helst egentligen. Ett uppdämt bekräftelsebehov kanske, som skulle tillfredsställas genom sex tänkte Jerker. Även om den anledningen kändes skruvad för honom. Alternativt att ha en förhoppning om att det som hon och han inlett skulle leda till något mer. På det hela taget så var alla sexuella relationer för kvinnor okej för Jerker, bara det inte handlade om att bli penetrerad för att hon var kåt.

”Du är ju sjuk Jerker. Det är något fel på dig.” Hördes återigen rösten i hans stackars grubblande skalle. ”Helt jävla rubbad alltså”, fortsatte den. Jerker funderade en stund” Jag tror att det har något med själva penetreringen att göra, det invasiva inträngandet liksom, fattar du?” Sade den förvirrade unge mannen. ”Men inser du inte det absurda i det tänket Jerker?” Suckade rösten. ”Varför skulle det vara värre att bli inträngd i än att du tränger in.” ”Jag vet inte”, sade Jerker. ”Det är bara det.”

Jerker funderade ofta på var den här moraliska käpphästen som han red på kom ifrån. Den hade aldrig gett honom något annat än bekymmer. Vem var han egentligen som ansåg sig ha rätt att döma andra? Han mådde dåligt när han drack för mycket och dömde sig själv till döden. Och när han hobbyknarkade som John kallade det, led han och var livrädd för vad andra skulle tycka. Och flickor som han legat med men inte fortsatt att träffa dansade fortfarande en ångestdans i hans sinne och det var verkligen så som John hade sagt, att han gick och väntade på någon slags snövit. En vacker och perfekt kvinna orörd av andra män som bara hade gått och trånat efter honom för att han skulle göra henne lycklig.

”Ingen kan göra dig lycklig Jerker. Inte ens tillfreds”, sade rösten i hans huvud. ”Sök hjälp din stackare.”

Det var ju en vansinnig tanke, han förstod ju det, men kunde inte släppa sin dröm om ren och obefläckad kärlek. När han träffat någon som han trodde var den rätta och det visade sig att hon inte uppfyllde hans högt ställda krav så kunde han inte gå vidare. Jerker hade försökt förstås, men så fort han och hon hamnade i säng så hade de sällskap av andra okända män, och det låste sig för honom och en svart massa av ilska, hat och förakt svällde till slut upp inom honom och han var tvungen att avsluta relationen. Han insåg förstås att han aldrig skulle hitta någon flicka om han inte ändrade uppfattning.

”Just det Jerker! Ta dig i kragen grabben innan det är försent”, hördes rösten igen. ”Men jag har ju försökt”, sade Jerker tyst för sig själv. ”Du är en idiot, och jag vet att du hatar uttrycket ”Carpe Diem”, men lev i nuet eller hitta en bra tall och häng upp dig själv för du gör bara livet surt för andra”, sade rösten med skärpa. ”Jag har allvarligt funderat på det, tro inget annat”, sade Jerker uppgivet.

Folk som söp avskydde han, fastän han var svår på spriten själv. Han såg ner på fulla människor som enligt honom betedde sig avskyvärt fast i själva verket så var han likadan om inte värre.

Ett klassiskt alkoholistbeteende enligt en vän till honom som han träffade många år senare och som gått på AA sedan länge och som på firmafester trodde att alla var lika fulla som han var, när det i själva verket bara var vännen som var berusad. Det var då som Jerker så smått började inse att han var ute på hal is.

Men det var först när Jerker till slut ännu några år senare träffat sin drömflicka och näst intill lyckats besegra sina demoner och långsamt, någorlunda, lärt sig att acceptera att hennes liv innan honom var utan betydelse för deras liv tillsammans som allt rasade samman. Plötsligt befann sig Jerker inne i en flaska, som en ond ande, och han kunde inte ta sig ut hur mycket hans flickvän än gned på buteljen och försökte få honom att inse att han hade problem med alkohol och droger.

Allt hade förändrats på mindre än ett år och den klassiska droppen som fick bägaren att rinna över drabbade Jerker med full kraft. Alla moraliska värderingar som han haft raserades och plötsligt så var allsång på skansen en legitim anledning att hälla i sig två flaskor rödvin. Att gå på systemet i stort sett varje dag var inte bara tillåtet i Jerkers numera förvanskade värld, det blev till slut också nödvändigt. Och han fann sig mitt uppe i en planering av hur han skulle kunna dricka på jobbet utan att bli avskedad. Återställaren var en ny vän som han träffat, och de kom väldigt väl överens och han tackade högre makter för att han mött denne och han förstod inte hur han tidigare kunnat leva utan en sådan trogen kamrat. Att hans flickvän stannade kvar vid hans sida får väl anses som som ett smärre mirakel och tyvärr så var det var inte bara en gång som Jerker hade önskat att hon skulle lämna honom. För att hon skulle slippa ifrån den här numera hopplöse pojkvännen och skaffa sig ett nytt liv, ljög han för sig själv. Sanningen var en annan. Han hade en ny käresta nu, och hon var vansinnigt svartsjuk.

Jerker satt där han satt och det blev värre och värre och det var inte förrän han en lördag i december fann sig själv krälande på marken bland rödvin och glögg och krossat glas för att han halkat och ramlat på väg hem från systemet och slagit sönder allt som han köpt, som han till slut fattade sitt beslut.

Då, där han låg som ett svin i sitt eget träck, fick han återigen kontakt med sin moral som han förlorat utan att märka att han gjort så. Den försvann när han flyttade in i sitt glittrande kungarike bestående av flaskor och glas och Jerker hade inte förstånd nog att sakna den. På ett ögonblick så såg han nu sig själv med ögon utan filter och det var ingen vacker syn och han bävade och slingrade sig mentalt som en mask på en krok. Sedan såg han sig förskrämt omkring och kved tyst när han insåg att han inte var ensam, att folk sett vad som hänt och att han var en sådan som du tycker synd om. Till slut så reste han sig upp på darriga ben, blöt av snöslask och blodig från ett sår i pannan. Slängde ölburkarna som klarat fallet i närmsta soptunna och gick hem.

Dagen efter så tog han bilen och åkte till ett hemligt rum, de anonymas egna sal, och när han gick därifrån så bar han på en övertygelse. Och han bar den än idag och för första gången någonsin så kände han sig helt fri från bojor av mental karaktär. Och när Jerker idag såg tillbaka på den tid då han inte var en fri man så var det obegripligt att han med så stor kraft och vedermöda ansträngt sig till den milda grad för uppnå dumhet, avsaknad av intelligens och idiotiskt beteende. Och det mest frapperande med det hela var att han när han bodde i sin flaska, var övertygad om att han uppvisade det motsatta.

”Jag måste säga”, sade den välkända rösten som Jerker hade ständig kontakt med numera. ”Att jag nästan gett upp hoppet om dig min vän.” Jerker log och tog sig i skägget fundersamt. ”Ja det var märkligt det som hände och hur jag än vrider och vänder på det så fattar jag inte hur jag så fullständigt kunde tappa koncepterna.” Han stod tyst en stund och såg på sin flickvän som satt i deras soffa och såg på teve. ”Hon är en ängel från himlen, du förstår det eller hur?” Sade rösten. ”Jag vet”, sade Jerker. ”Men du är inte så dum du heller min numera inte så förvirrade vapenbroder.” ”Tack så mycket”, sade Jerker tyst. Rösten hummade och brummade en stund och sade sedan. ”Som jag ser det så finns det bara en sak att säga just nu.” ”Vadå?” Frågade Jerker. Rösten skrattade till. ”Ja det som din vän John alltid säger.” Jerker flinade. ”Du menar take it easy?” ”Just det, håller du inte med?”

Jerker nickade och gick och satte sig i soffan bredvid sin ängel och gav henne en puss.